Under Mnen - Lars Winnerbck

fru Bast hlsade p nr natten fri frn alla domedagsdressyrer

mnen stod i zenit ver n

i Dionysos vinkapell satt lvorna och skla med satyrer

och vi hylla vr frgngelsedemon

det var sommar och du skulle hrifrn

och jag sg bjlken i mitt ga men sn insikt hjlper fga

nr Freja plockat ut sitt honorar

d vill man skrika brja om och stanna kvar

men vem hr en sdan sliten kommentar?

inga svar

men stjrnor fll och lvor hll oss fngna i ett avsked under mnen

domedagsprofeter satt och grt

och orden om frsoning fick sitt liv som aldrig hrts i telefonen

en kyss i Dionysos tte-a-tte

ett snedsteg av frlt som jag frlt

fr mnen har en kraft som frnuftet aldrig haft och aldrig fr

och d gr det som det gr

sen vill jag skriva allt jag sett s nn frstr

fast inga toner kan frklara hur jag mr

och det blev sent och det blev tyst

och nr Bacchus hade kysst oss blev du rdd och jag blev stel

och du sa allt det hr r fel

men alla lvor hll oss kvar och nu var dden uppenbar vid vrat avsked under mnen

och timmarna vi hade och som gick frsvann med tanken bort i dimman

vi vnde innan Venus syntes klart

och landa i en sng med valda ord och sg vr sista vargatimme

satyrer vnde hem frn flkt och fart

det va lugnt och tyst men knappast underbart

fr r man trtt p ensamhet har tystnad mist sin dignitet

nu var vi tv men ensamheten gav sig p

och den anfll med ett tal om allt jag inte kunde f

och du sg det men du bad mig inte g, men frst

och det vart en sekund av evighet och en sekund av osynliga trar i Dionysos dissonans

en sekund var klarsynt och frstod att jag var en av tusen drar som hoppas harmoni och tolerans

men letar s febrilt i lvors dans

s jag gick hem s konsekvent till mig och mina instrument

och sagan fick det slut den skulle ha

men det var som