Om Tiden Vill Ifatt - Lars Winnerbck

Lika mystisk, lika gtfull som en kyrka lngs vgen

Upplyst mellan trden, dsligt belgen

Om hsten om vren, i en tyst, bl natt

Som en fackla, som ett ljus kom du fram till mig dr jag satt



Som ett trvrt hopp i en tung tristess

Jag hade nstan gett opp, det var s grtt tills dess

Men du sa att du hrde mig p radion idag

Du var den enda som kom fram, det var det enda du sa men



Allt jag ser, allt jag hr

r din rst, din blick, ditt skratt

Du har gon som berusar en natt

S jag vntar, jag vntar

Om tiden vill ifatt



Det gick s sakta, tog sn tid, varenda vecka var ett r

Vi ringde ibland fr att frga hur vi mr

Tills jag sa