Monolog - Joakim Thåström

Jag flyger under en himmel av sta¥l,

och jag faljer dina dofter och spa¥r.

Jag vet, jag vet att varlden ar sva¥r,

men jag kommer far att kyssa dina sa¥r.

Och nar jag hittar dig syster ett par vingar skall du fa¥,

och vi lyfter mot ett luftslott far tva¥,

flyger aver dom stigar jag renat med gra¥t

och jag lar dig mitt hemliga spra¥k.

Allt detta och lite till skall du fa¥

plus annu mer som jag inte langre kommer pa¥



Om hon bara kunde stannat skulle ingenting vart sva¥rt,

hela varlden skulle sett va¥ran show.

Farra a¥ret nar hon satt har var det inget som var fel.

Farra a¥ret satt hon ar intill



Vakna upp ur din fylledram, kom och hjalp mig se

om det finns na¥gra droppar att fa¥.

Haj glaset anda¥, kom broder och sjung,

sjung ska¥l far en hastdag sa¥ mark.

Sjung bort alla spaken som finns i ditt rum,

la¥t oss inse att dagen ar ung och ka¥t.

La¥t oss flyga under himlen av sta¥l,

la¥t oss falja deras dotter och spa¥r.