Saker Som Hon Gör - Imperiet

Lisa ligger naken bredvid sin industriman

hon ligger tyst och vaken, en docka vid sin barm

hon laser sin dagbok, varje sida ar som ett brev

hon viskar i hans ara; det har ar vad jag skrev



hon ser sitt liv pa¥ film den kvallen

ser angen dar hon lekte varje va¥r

hon minns den farsta kyssen som om det var iga¥r

kvallen blev natt, kvallen blev natt sa¥ fort



a¥h, Katarina klockor ringer och natten ar va¥r

Katarina klockor ringer och natten ar va¥r



kommer du iha¥g den kvallen, vi taffades i industriland

solen sken sa¥ starkt och klart, och vi la¥g med varann

hon ser sig om i rummet som delar hennes hemlighet

dom har fyra a¥ren kanns som en evighet



Katarina klockor ringer och natten ar va¥r

Katarina klockor ringer och natten ar va¥r

va¥a¥a¥r



Lisa skriver dagbok, smeker hans hand

"alskling du a¥r anska vad du vill

ar vi ska till ett annat land"

hon kysser honom varsamt, dar han ligger stel och kall

sager adja till sin dagbok med en pistol i sin hand



Katarina klockor ringer och natten ar va¥r

Katarina klockor ringer och natten ar va¥rr

Katarina klockor ringer och natten ar va¥r

katarina klockor ringer och natten ar va¥r

Katarina klockor ringer och natten ar va¥r



det ar bara saker som hon gar

det ar bara saker som hon gar