Aldrig Mer Igen - Fredriksson Marie

Det är mörkt,

kanske midnatt

och jag går

Driver ganska planlöst utan mål

Tomma gator,

men nånstans

håller någon annan

hans hand

Och det bränner till

fast jag gärna ville tro

att jag hade glömt

hur gråten kändes

Så plötsligt stod det klart

att allting underbart

kom aldrig mer igen



Det är slut

nåt är borta

men ändå kvar

Spåren efter allt

som en gång var

är så många

sitter i

Folk jag möter

skyndar sig förbi

Dom kan inte se

inte veta vad som hänt

Och jag vill inte visa

vad jag känner

Så plötsligt står det klart

att allting underbart

kommer aldrig mer igen



Jag är trött när det ljusnar

och jag ser solen

och den värmer

mer och mer

Och jag glömmer

vad jag vet

Men plötsligt är den här

min verklighet

Och det bränner till

fast jag gärna ville tro

att jag hade glömt

hur gråten kändes

Så plötsligt stod det klart

att allting underbart

kom aldrig mer igen