Frken Julie - Bjrn Afzelius

Du hade mist den strsta illusionen av den strsta myt vi hrt sen vi var sm.

Men fr min del var problemet av en helt annan natur, fr krogen stngde redan klockan tv.

Ja, dr satt du i ruinen av den rena krleken, med en som hade Baccus i sitt kn.

Den ena led en ofrrtt som fordrade revanch, den andre villa dricka upp sin sjl.

En blick som sedan lnge varit brusten sg in i en som flammade som eld.

En frga lika sjlls som altfr ofta stlld blev nyckeln till et verklasshotell.

Ja, du ville knna doften av ett fyllo mot din kropp fr att tvtta bort en helt annan arom.

Och du tnkte att om svinen kan bli renade av lera s skulle du g som en nyfdd drifrn.



Julie, ja, s var visst ditt namn. Ja, jag minns du fll av stolen nr jag sa att mitt var Jean.

Ja, det satt med trumf p handen i ett spel dr du och jag var lankorna p bordet.



En krleksls och ordls kramp i mrker. En handduk p ett bolster som var kallt.

En trja mot en stola p en matta full med spikar. En lngkalsong mot silkesstrumpans kant.

Ja, jag mrkte att du ltsades att sova nr jag gick, och frhoppningsvis s tnkte du som jag;

Att det gjorde ingen skada, och det gjorde ingen nytta, ven tomma ntter fljs ju av en dag.