Vid ttelkullans horg, i sangarmod och dyrkan
Av jordpuls bliver adlad en avskorlig vildmarkskung
En urtidskraft nu sknker den slagfrdiga styrkan
Till vist och myrar med aska uti hjrtat
Dimmans fljeslagare trder pa florygg skr
Han skadar skndad mark, nu sinnet bliver svrtat
En sjlaklagan starkare n jttars kr
demarkens son - fran majesttiska nord
demarkens son - svor en ed till sin fosterjord
demarkens son - med stormens rst hrs hans strof
demarkens son - omskaldad naturfilosof
Resan fortskrider, ledsagad av sin egen skugga
ver stenbackar och rsen mot fjrran horisont
Frihetsgill i sjlen, men medlen ro njugga
Fast rikedom r vyn, och fdan i hans nverkont
Fr langvga vindar och regnbagens harmoni
I vrdsam bugan
Han tmjer dess vssen med folflig magi
Dr klippblock r sjlvaste sockenstugan
demarkens son - fran majesttiska nord
demarkens son - svor en ed till sin fosterjord
demarkens son - med stormens rst hrs hans strof
demarkens son - omskaldad naturfilosof
Lavformationer pa halstam och rot
En fgnad monumental
Eldfsrningsbner invid bergets fot
Hrs i hans madrigal
demarkens son - hglandets profet
demarkens son - besitter utmarkens hemlinghet
demarkens son - vid ttekullarnas horg
demarkens son - han r omnmud som Vintersorg
|