det var en helt vanlig dag jag skulle ka hem
jag klev p bussen klockan kvart ver fem
jag stod och drmde som jag gjort frut
nr jag pltsligt rka titta ut
jag sg ett leende som ingrid bergmans
jag sg ngot som jag inte trodde fanns
(ref)dr gr hon, som om inget hade hnt
dr gr hon, som en ngel gud har snt
dr gr hon, var kom hon ifrn
dr gr hon, som bara hon kan g
du kan kalla mig patetisk, och kalla mig naiv
men det r sna sm saker som rknas i ett liv
om jag nd visste vad jag skulle sga
men nn poet det lr jag nog aldrig bli
s jag frsker se ut som det regnar
varje gng som hon gr frbi
(ref)dr gr hon, som om inget hade hnt
dr gr hon, som en ngel gud har snt
dr gr hon, vart kom hon ifrn
dr gr hon, som bara hon kan g
(ref)dr gr hon, som om inget hade hnt
dr gr hon, som en ngel gud har snt
dr gr hon, och himlen blir bl
dr gr hon, som bara hon kan g
(ref)dr gr hon...
|