Susanne tog en tervndsgrnd
det visste hon nog fr lnge sen
s mycket piller, s lite smn
s lite ork, s mycket drm
Magnus gick in i en vit korridor
kvarten fr ensam, stan fr svr
och Jonas ska hitta en mening i nn indisk by
s trtt p sanningen, behver en ny
Tornet i Sofia strcker upp sig mot himlen
ver torgen, hr gr var och en fr sig
om vi frlorar varandra hr i vimlet
s minns att jag str bakom dig
Karin slutade prata och for
tillbaks till sitt flickrum, hem till mor
Anders r alltid glad, alltid glad
det springer rttor bakom ridn p hans estrad
Linnea hll fr hrt p sin moral
varje dag ett samvetskval
du blir s ensam nr du drmmer grandiost
du blir s hnad, brnd och blst
Tornet i Sofia...
Dom sista drmmarna strcker sig mot himlen
ver torget...
|