Tar av sig trajan
ett fadelsemarke
flackar hans hud
och genom fanstret
ar han skapad som en gud
Hon ma¥lar lapparna rada
fra¥n ha¥len dar de sprack
och framfar TV:n
blir hennes hud
Blek & Gul
Framfar TV:n
blir vemsomhelst ful
Jag hatar dig
Du ar...
Jag ha¥ller handen far
men dar finns ett ha¥l
sa¥ jag ser anda¥
om du visste hur lajlig
du ser ut
och jag springer farbi
sla¥r pa¥ bilar vacker larm
Jag ar pojken
som skat raketen
i min egen hand
Det finns ingen
som kan laga
en trasig hand
Jag hatar dig
Du ar
|