1. Karleken kom, en eftermiddag
jag vandrar langs stans enda promenad
gamla vaninnor, alskarinnor
fall som fra¥n himlen, anglarnas parad
men det var en annan jag sa¥g dar
som jag lange varit svag far
jag trillade av min trottoar
karleken ar inte blind, men ganska narsynt
hon snavar och faller
och ga¥r sander och blir ful
men hennes karlek ar vacker
ta¥l alla attacker
riv alla baracker
bygg upp karlekens skjul
2. Juni var gran, karlekens agon var bla¥
hon satt och stal sol, jag stod och sa¥g pa¥
gamla vaninnor, alskarinnor
farsvann upp till himlen, karlekens rida¥
far det var en annan jag sa¥g dar
som jag lange varit svag far
ungefar som far Croatou
2x
Karleken ar inte blind, men ganska narsynt
hon snavar och faller
och bar sig ganska klumpigt a¥t
men hennes karlek ar smidig
inte en dag far tidig
karleken ar ivrig, varm och va¥t
|