nnu spelar syrsor,
till vindarnas sus.
a„nnu rullar kulorna,
pa¥ skolga¥rdens grus.
Och an stra¥lar solen,
pa¥ brunbranda ben.
a„nnu ruvar fa¥glarna,
fast timmen ar sen.
Det finns till farsoning,
innan dagen ar farbi.
Far jag tror pa¥ friheten,
jag lever i.
Och ar det inte verklighet
sa¥ drammer jag...
Sol, vind och vatten ar
det basta som jag vet,
men det ar pa¥ dig jag
tanker i hemlighet.
Sol, vind och vatten,
haga berg och djupa haaav.
Det, ar mina drammar vavda av.
Jag vill veta vagen,
till herdarnas hus.
Jag behaver att omges
av en ledstjarnas ljus.
Det skymmer vid sion,
och natten blir sval.
Men an doftar blommorna
i skuggornas dal.
Det finns till farsoning,
innan natten slagit ut.
Far jag, jag tror att livet
fa¥r ett lyckligt sluuut.
Och ar det inte verklighet
sa¥ drammer jag...
Sol, vind och vatten ar
det basta som jag vet,
men det ar pa¥ dig jag
tanker i hemlighet.
Sol, vind och vatten,
haga berg och djupa haaav
Det ar mina drammar vavda av
Sol, vind och vatten,
haga berg och djupa haaav,
ja det ar mina drammar vavda av
Det ar mina drammar vavda av
|