du som lskar
du som kan
du som kan lska
frlt mig
frlt
sdan var jag
s tung av tomhet
runt mig var min hud
vallgrav och mur
mot all nrhet
tunn s tunn
som tyll mot stormen
i mig var min sjl
dimtunn
och trngd mot min yta
du som lskar
du som kan
du som kan lska
frlt mig
frlt
svag s vek
s fegt bjd var ryggen
ta mig
s sa jag till livet
och gr vad du vill
jag var intet
du som lskar
du som kan
du som kan lska
frlt mig
frlt
|